Efter händelserna i Catania i våras, då en polisman blev dödad i samband med en fotbollsmatch, har jag full förståelse för att poliserna känner sig rädda och vill skydda sig. Men att ytterliggare människor dör för det är bara fel, fel, fel. Vem som än faller offer så är det för jävligt, och det måste båda sidorna inse. Fotbollen i Italien är en enda stor krutdurk just nu, minsta händelse kan få enorma proportioner. När jag var nere i Rom för knappt två veckor sen gick allt superlugnt till trots att det var en kvällsmatch och dessutom derby. Jag såg inte några som helst oroligheter utan det var fantastisk stämning inne på arenan. Trots det möts man utanför av ett 20-tal kravallpoliser som står mitt i vägen och ser allmänt otrevliga ut. Återigen, jag förstår att de är rädda efter Catania-händelsen, men det finns alltid två sidor av myntet. Dock, de extrema ultrasgrupperna är de största problemen och någon MÅSTE börja ta i med hårdhandskarna mot dessa s.k fans.
Så just i kväll är jag förbannad, i morgon kommer jag känna mig uppgiven, men på tisdag kommer jag än en gång brinna av oförklarlig kärlek till Roma. Unico grande amore.
1 kommentar:
Kolla din inkorg på musikalisk! :)
Skicka en kommentar