Som sagt...

Man ska aldrig förvänta sig för mycket. Man blir i alla fall bara besviken.

Nu tänker jag sjunka ner i massa HP-videos och fanfics och bara glömma allt vad idrott heter.

The curse of his powers tormented his life
Obeying the crown was a sinister price
His soul was tortured by love and by pain
He surely would flee but the oath made him stay

He's torn between his honor and the true love of his life
He prayed for both but was denied

So many dreams were broken and so much was sacrificed
Was it worth the ones we loved and had to leave behind?
So many years have past, who are the noble and the wise?
Will all our sins be justified?


In loving memories...

LYCKA!

Wotcher!

Är på mycket bra humör! Det är snart helg, min underbara Within Temptation-skiva kom idag (har sagt det förut, säger det igen, CDON är världens bästa företag...beställde i tisdags kväll och den kom idag!), och JAG SKA TILL ROM!

30 oktober-2 november, d.v.s under höstlovet bär det alltså av till den Eviga Staden. Caesars och Tottis stad. Min stad. Staden med de häftigaste byggnaderna, skönaste piazzorna, vackraste fontänerna och den godaste maten. Staden som rymde Colosseum, Circus Maximus och Foro Romano när vi i Sverige fortfarande sprang runt i skogen som vildar. För ett historiefreak och fotbollsfreak som jag är Rom himmelen på jorden. Dessutom kommer jag vara nere när Roma-Lazio spelas, tyvärr lär det vara omöjligt att få tag på biljetter, men det kommer iaf vara grym stämning och vi kanske hittar nån söt restaurang där de visar matchen. Och så ska jag gå till Romastore och shoppa Roma-grejer. Och äta massa italiensk glass.

Roma Roma Mia <3

Jaahapp, vad händer annars? Brynäs krossade Linköping med 9-1 och leder Elitserien, och på lördag ska jag gå och se SSK-Brynäs. Jag förväntar mig en seger, men när det gäller sport ska man aldrig förvänta sig för mycket.

Friluftsdagen igår var hemsk och jobbig, men eftersom jag åtminstone vill ha ett VG i idrott tyckte jag att det var bäst att inte skolka. Hermione hade aldrig skolkat, right? Iofs hade något så fjantigt som friluftsdag aldrig funnits på Hogwarts. Men i alla fall.

Dagens engelska fanfic-word: Cantankerous - betyder grälsjuk (och får jag inga kommentarer nu blir det Voldytakter, d.v.s ingen översättning! Och då blir ni inte glada när ni sitter med dessa ord framför er på ett prov och såväl känner igen dem men inte har en aning om vad de betyder!)

In loving memories...

Fanfic-words

Wotcher!

Här kommer som utlovat dagens engelska fanfic-word! Och EXKLUSIVT, bara för er, kanske bara idag, med *fanfar*.... översättning!!!

* Bilateral - betyder ömsesidig.

SÅDÄR! Och nu vill jag ha kommentarer om hur snäll jag är, vilken Dumbledore-anda jag arbetar i och så vidare, annars blir det Voldy-takter, d.v.s ingen översättning ;)

In loving memories...

Ingen pianokurs

Wotcher!

Tyvärr blir det ingen pianokurs! För få anmälda... så kan det gå. Världen kan just ha gått miste om den nye Mozart..eller kanske inte.

Tove gnäller om att jag inte översätter fanfic-worden åt er. Men herregud, NÅGONTING får ni väl göra själva? Ni kan väl inte på fullt allvar förvänta er att min blogg ska vara någon form av uppslagsverk? Visserligen är jag EQ-mästaren, men någon måtta får det ändå vara. Och lethargic ska man kunna, Tove. Det var inte speciellt svårt! Kan man det inte får man slå upp det själv. Men okej, om fler personer vill att jag skriver översättningen till orden KANSKE jag gör det...kanske...

Nähää, 20 minuter kvar innan dagens sista lektion och sen ska jag hem och läsa fanfi...ska jag inte nej. Jag ska skriva på engelskan x2 och försöka förstå något av spanskboken. Därefter kanske det blir lite tid över att läsa fanfiction. Och DÅ kommer dagens engelska fanfic-word!

In loving memories...

Gladare har man varit

Hur i helvete kan man döma inkast till motståndarna för att en spelare kastar inkastet en meter för långt fram när matchklockan står på 87 minuter i en stormatch? Jag har ALDRIG sett tidigare att nåt sånt har hänt - normalt måste man fuska till sig 10 meter för att domaren ska bry sig och då får man kasta om inkastet. Men inte när man möter Juventus. Konstigt domslut, dålig markering, och poff, det var dom poängen, Grazie. Säga vad man vill, men det är fan bara Juventus som kan få sånt med sig, sen kan dom gnälla hur mycket som helst över att dom berövades på en straff mot Udinese. En gång fuskare, alltid fuskare.

Idag märkte vi även av att den usla balettdansösen Pavel Nedved är tillbaka i Serie A. Cicinho (som för övrigt stod för ett par ödesdigra misstag, skärpning!) nuddar tjecken lite lätt och genast är det döende svanen. Inte ens domaren tror att det går att göra en sån usel skådisinsats och dömer straff till Juve. Laget, som bara är näst populäraste i bilfabrik-staden Turin, är lika smutsiga som någonsin och genast känner man nästan för att sluta kalla Inters två senaste scuedettos för låtsas-scuedettos - för även om Pazza Inter är tråkiga, har noll italienare i startelvan och består av ett gäng pengakåta divor så är dom rätt underhållande på sitt sätt. Juventus, det är bara smuts, girighet och fusk. En tjuv ångrar inte att han stal, han ångrar att han åkte fast.

Men ingen anledning att sörja över spilld mjölk, hade vi satt våra lägen hade vi vunnit så allt är inte Tjuves fel, vi leder fortfarande Serie A och tack vare VÄRLDENS BÄSTA FOTBOLLSSPELARE fick vi ändå med oss en värdefull poäng. Nu väntar Viola på onsdag och det är SUPERVIKTIGT att vi vinner för att inte komma in i en dålig trend nu när vi har så mycket tuffa matcher framför oss. Unico grande amore.

Igår var jag i Stockholm på en konsert med Benny Andersson-musik, vilket var väldigt givande och underhållande. Fred Johansson sjöng lika bra som alltid, Anders Glenmark som jag aldrig varit något fan av var faktiskt rätt bra, och Helena Jonasson som jag aldrig hört tidigare var asgrym! Vilken röst! Rysningar! Josefin Nilsson framstår dock mer och mer som en gåta för mig, hur kan man vara så pass känd när man låter som jag vet inte vad så fort man kommer upp på något som liknar högre toner? Det var samma visa nu som i Chess, det låter hest och gnälligt och man blir bara sur!

Dagens engelska fanfic-word: Lethargic.

In loving memories...

Katastrof och Fotboll

Wotcher!

Jag är så jävla arg på mig själv. Jag fattar inte hur jag kunde göra en sån pinsam, usel, bedrövlig insats på engelskadiagnosen! Jag kunde tusan inte svara rätt på ens hälften av frågorna, tack gode gud att det bara var en diagnos. Hädanefter blir det fan att sitta med huvudet i engelska uppslagsböcker varenda ledig minut (haha, tror jag på det själv...vad gör jag då här?).

Nåja, ingen mening med att gråta över spilld mjölk, I suppose. I kväll är det dessutom CL-fotboll (ni kan läsa mitt CL-tips på Termos) och jag hoppas verkligen att Roma kan lindra mina sorger.

Dagens engelska fanfic-word: Antsy.
Dagens engelska fanfic-word 2 (hädanefter måste det vara minst två så jag lär mig något): Diligently.

In loving memories...

Livet leker!

Wotcher!

Hade jättetrevligt igår, kul att träffa folk man inte sett på ett tag och massa god mat (mormors marängtårta är DÖDLIGT god <3). Och idag..idag...*bryta ut i glädjetårar*... SEGER MOT REGGINNA MED 2-0! JUANS FÖRSTA MÅL I ROMA, TOTTI MÅLSKYTT IGEN, 7-0 I MÅLSKILLNAD EFTER TRE MATCHER! SERIELEDNING I VÄRLDENS BÄSTA LIGA!!!

Dimmi cos'è,
che ci fa sentire amici anche
se non ci conosciamo
dimmi cos'è
che ci fa sentire uniti anche
se siamo lontani
dimmi cos'è cos'è
che batte forte forte forte in fondo al cuore
che ci toglie il respiro
e ci parla d'amore
Grazie Roma che ci fai piangere abbracciati ancora
Grazie Roma,
Grazie Roma
che ci fai vivere e sentire ancora una persona nuova

Dagens engelska fanfic-word: Contemplative.

In loving memories...

Helg, jag välkomnar dig med öppna armar!

Wotcher!

Ännu en vecka läggs till handlingarna och två lediga dagar att se fram emot! Imorgon ska mamma ha en liten fest i efterskott, vi var ju borta när hon fyllde 50. På söndag är det Roma-match och lite plugg som gäller. Dessutom ska jag sova mycket, och den här helgen tycker jag faktiskt att jag förtjänar det, har ju tagit mig igenom fem skoldagar med en hemsk förkylning.

Dagens engelska fanfic-word: Utricide. Ni vill inte veta :)

In loving memories...

Terror-Torsdag

Wotcher!

Uhf. Jag överlevde. Vidrig dag. Förkyld som faan, upp ur sängen strax efter sex, snabb frukost, buss till skolan, fyra tunga (förutom Rättskunskapen som alltid är en njutning) lektioner på rad innan lunch, lång väntan på musiken där jag försökte sjunga med min förkylning. Jag har aldrig någonsin låtit värre. Inte för att jag brukar sjunga sådär jätterent och fint i vanliga fall, men idag riktigt hörde jag hur urfalskt det lät men hur mycket jag än försökte vägrade rösten att hitta rätt ton. Terror-torsdag, minst sagt.

Men imorgon är det fredag! Tre relativt softa lektioner, och full fart mot helgen!

Dagens engelska fanfic-word: Demarcation.

In loving memories...

Konsten att prioritera

Wotcher!

I dagens stressade samhälle är man tvingad att lära sig konsten att prioritera. Min prioriteringslista är som följer just nu:

1. Allt som är absolut nödvändigt kopplat till skolan, t.ex att skriva klart och skriva ut samarbetsavtalet. (KLART! Annars hade jag ju inte bloggat just nu!)
2. Ordna frågesport inför mammas 50-års fest på lördag (Också KLART! Eller rättare sagt, överlämnat resten till lillebror).
3. Enjoy myself. Främst genom att läsa fanfics (Pågår just nu, har öppet i andra fönstret).

578 (eller lägre). Allt kopplat till spanskan. Borde kanske prioriteras högre, men som sagt, det gäller att prioritera rätt! Visst kanske jag imorgon får lida för att jag inte gjort spanskauppgifterna, men om vi ser det såhär, är det bättre att jag går igenom livet utan att ha läst åtminstone 100 Nymphadora Tonks/Remus Lupin-fics? Nä, skulle inte tro det. Jag kommer då känna att jag inte gjorde allt jag ville med mitt liv, och vill jag dö med den vetskapen? Nej, då tar jag hellre att jag aldrig lärde mig prata spanska flytande. Mitt mål i livet är inte att bli som Barty Crouch Sr (Här ska det vara en fotnot-etta. Hur gör man en sån i bloggen? Det är en sån här iaf!)

Dagens engelska fanfic-word: Dishevelled. Ni hör ju själva vilket underbart ord det är!
Dagens engelska fanfic-word 2: Guffaw. Ännu bättre!

Fotnot-ettan: Här kommer en kort förklaring av vad jag menade med Barty Crouch Sr, för de som inte är så insatta i Harry Potter. Vore jag Lord Voldemort skulle jag inte ge denna förklaring utan istället Avada Kedavra den okunnige mugglaren, men jag anser mig ju vara Dumbledore's woman så inga våldsamheter här. Dessutom vill jag inte tappa bloggläsare. OBSERVERA dock spoilers från HP4 aka Goblet of Fire nedan!

Hursomhelst, Barty Crouch var en högt uppsatt ministerie-anställd som var lite av en språkguru. Enligt Percy Weasley kunde han tala över tvåhundra språk, enligt Ludo Bagman var summan enbart "närmare etthundrafemtio" språk. Vem som än hade rätt kan vi enas om att Barty Crouch talade ett imponerande antal språk, vilket jag inte har några intentioner att göra. Livet innehåller så mycket roligare saker än att traggla glosor och grammatik dagarna i ända.

In loving memories...

Ger upp!

Wotcher!

Ärligt talat, det här går inte. Det vore lättare att överleva en duell med Lord Voldemort än att ta sig igenom den här boken. Spanska är ett hopplöst språk, jag lovar att det skulle gå snabbare att lära sig gobbeligobb! Jag ska definitivt inte läsa steg 5, jag har faktiskt bättre saker för mig än att sitta och plugga spanska hela dagarna. Särskilt när jag inte ens tänker läsa några moderna språk efter gymnasiet. Punkt, end of discussion.

Dessutom är jag förkyld. And I absolutely loathe it. It should be prohibited. When the Dark Lord finally rules the world, I will ask him to exterminate all illnesses. And he will obey me!

Dagens engelska Fanfic-word (detta gör jag bara för att intala mig själv att jag visst inte läser fanfics bara för nöjets skull, utan faktiskt för att lära mig något): Reprobate.

In loving memories...

This must be a joke...

Wotcher!

Jag tycker om böcker, det kan inte ha undgått någon. Vad jag däremot inte tycker om är när jag inte förstår vad som står i boken. Den skönlitterära bok vi förväntas läsa på spanskan är ett mycket bra exempel på en bok jag inte tycker om. Jag har läst en sida och förstår ingenting (kan iofs ha varit för att jag satt och tänkte på hur jag ska skriva nästa kapitel av min fanfic istället för att koncentrera mig på texten), men jag menar, bara titeln! "Como agua para chocolate"! Va, ni hör ju själva hur illa det låter! Det enda jag tänker på när jag hör detta är Remus Lupin, av orsaker HP-fans förstår.

Dock blir jag irriterad, för jag och att inte kunna läsa en bok passar lika bra ihop som Bellatrix Lestrange och ett vänligt ord. Med andra ord, det går inte att förena. Suck. Därför tänker jag nu göra ett nytt försök, om jag så ska översätta eländet ord för ord!

In loving memories...

Och bara för det...

Wotcher igen (fem sekunder senare...)!

Jag upptäckte just att min kritik mot Voldie var obefogad. Sötnosen hade faktiskt uppdaterat ordentligt! Just nu stör jag mig istället på att the Potions Master aka Sevvie aka Severus Snape inte uppdaterat sin blogg. Dessutom väntar jag med spänning på att Bellatrix Lestrange aka Bella ska starta en blogg. The DE's are taking over! <3

In loving memories...

Ner med idrotten!

Wotcher!

Nej, ni behöver inte bli vettskrämda, jag har inte övergett Roma och blivit en idrottshatare. Vad jag däremot hatar är när någon smart person har bestämt sig för att plåga oskyldiga ungdomar med det hemska påfundet skolidrott. För att göra smärtan ännu mer outhärdlig har ytterliggare någon smart person bestämt sig för att den arma klassen S06 ska behöva uthärda denna tortyr som första lektion på måndagarna.

Allvarligt talat är det ett helt jävla projekt bara att packa väskan inför denna tortyr! Eftersom att jag är sådär lagom morgonpigg har jag tänkt att jag 1) Ska fixa allting kvällen innan samt 2) Ta på mig idrottskläderna direkt hemma på morgonen.

Detta innebär ju dock vissa problem för min överbelastade hjärna eftersom den då måste tänka tvärtom emot vad den är van vid! Istället för att packa ner idrottskläder har jag packat ner mina vanliga kläder. Så, efter 20 minuter tror jag att jag äntligen fått ner allt. Och sen idrottskläderna framplockade så att jag inte glömmer något imorgon bitti. Efter att ha planerat och packat klart sitter jag just nu här och funderar på om mitt skåp är tillräckligt stort för att rymma trunken med kläderna (ärligt talat är jag dödsträtt på att behöva TRYCKA igen ryggsäcken, så i år kör jag med mindre väska för skolböckerna och ordentlig idrottstrunk för kläderna). Får det inte plats har jag ett problem - jag vill faktiskt inte behöva släpa med mig trunken till varenda lektion under dagen och bli utstirrad av halva skolan. Jag har dock för mig att jag fick plats med både skridskor, kläder och hjälm förra året så det borde funka. Huum.

Just nu irriterar jag mig dessutom på att Lord Voldemort inte uppdaterat sin blogg.

In loving memories...

I'm back! Beware, you muggles!

Woootcher!

Jag är tillbaka från Österrike och har klarat av ytterliggare två skoldagar, kan det bli bättre? Antagligen ja, men vad tusan, man får inte kräva det omöjliga! Resan var väldigt trevlig, även om det började lite struligt på Arlanda då banden som skulle transportera våra väskor dog, vilket fick till följd att vi blev lite oroliga huruvida de skulle komma med eller inte. Detta hade ju inte varit någon större katastrof om det inte vore för det faktum att min älskade Deathly Hallows-bok låg i väskan! Lyckligtvis kom väskorna fram, men på hemvägen tog jag boken som handbagage - det kändes liksom säkrare!

Jag har ungefär 100 saker jag verkligen borde göra just nu, men äh...det kan vänta till imorgon! Eller tills på söndag. Nu tänker jag sjunka ner i en fanfic och sen kanske fila lite på min egna - jag var faktiskt duktig och översatte första kapitlet igår!

In loving memories...