Arrivederci

Känner att jag borde kommentera Italiens patetiska VM-insats. Inte för att någon läsare här bryr sig utan för att få ut lite frustration och ilska.

En av idrottvärldens mest berömda klyschor är att ingen spelare får vara större än laget. Sant, men det är heller inte alltid speciellt smart att låta en tränare låta sig växa större än laget. Marcello Lippi kommer för alltid vara gud i Italien efter att ha plockat hem VM-guldet 2006. Det ska han ha all respekt för, liksom det var hedervärt att direkt efter uttåget nu ta på sig hela skulden -även om det inte var mer än rätt att han gjorde det sistnämnda. För jo, skulden är till åtminstone 90% Lippis.

Vi som varje vecka följer italiensk fotboll vet att det inte råder brist på duktiga, italienska, fotbollsspelare. Det må så vara att Inters startelva inte innehåller en enda italienare, och det finns inte alls lika många italienare i den absoluta världstoppen som för fyra år sen, när åtminstone Buffon, Cannavaro, Pirlo och Totti tveklöst tillhörde de 10-15 bästa spelarna i världen, MEN, och det är ett väldigt stort men, de spelare som utgjorde det italienska landslaget bestod inte av sämre spelare än vad Slovakien, Nya Zeeland och Paraguay ställde på benen. Det är Lippis jobb att se till att spelarna har rätt positioner och rätt taktik, och det misslyckades han totalt med. Katastrof.

Och då har jag inte ens kommit in på det faktum att hälften av spelarna inte ens borde varit där. Inte för att de är usla fotbollsspelare (undantaget Iaquinta, Romas bästa affär någonsin när de inte köpte honom...), utan för att det satt ett antal spelare hemma i Italien som är betydligt bättre. Gruppen skulle man ha klarat sig förbi ändå, men sen hade det tagit stopp ändå. Inget landslag i världen vinner VM med sina sisådär sjunde, åttonde, kanske nionde bästa anfallare i startelvan. Cassano, som jag egentligen har svårt för efter sättet han behandlade Roma på, borde ha varit helt given i startelvan. Detsamma gäller Totti - jo, jag är partisk, men även en opartisk person kunde se att det inte fanns en spelare i Italien som klarade av att slå bra femmeterspassningar. Än mindre vara i närheten av Tottis små läckra klackar och vrickningar som öppnar upp enorma ytor. Miccoli och spännande Rossi skulle åtminstone ha varit med i truppen. Mario Balotelli är ett stort svin men kan få saker att hända på egen hand och borde kanske, kanske ha haft en plats han också. Kan dock förstå valet att peta just honom med tanke på att han knappast skapar någon harmoni i gruppen. Av de som trots allt var med i truppen är det skandal att irrationelle, underbare Fabio Quagliarella bara fick 45 minuter i sista matchen (ett mål och ett assist på den tiden...), och Serie A´s skyttekung Antonio di Natale fick inte många fler minuter han. Beslut man hade kunnat förstå om spelarna som gick före hade hetat Lionel Messi, Forlán och Diego Milito. Verkligheten var dock en annan - Vincenzo Iaquinta har jag aldrig sett göra en bra match någonstans, och Alberto Gilardino har jag aldrig sett göra en bra match i landslaget. Inte så märkligt att Nya Zeelands backlinje inte direkt darrade av skräck. Det hade inte Enhörna IF i division 4 Södermanland gjort heller.

Nåväl, nu tänker jag inte sörja det här mer. Då var ju då - VM 2006.