onsdag 15 juli 2009

Half-Blood Prince!!

SPOILERS!!

Är i extas för tillfället! Så hysteriskt nöjd med HBP. Visst, dom har som vanligt tagit sig vissa friheter och ändrat en massa. Som fangirl är det såklart irriterande när ens favoritdelar inte är med, stora som små - att Dumbledores begravning inte var med störde mig, och att Luna hittade Harry på tåget istället för Tonks är en annan liten detalj som dom gärna hade fått skippa. En hel del av ändringarna kände jag dock till innan, så det var ganska lungt.

Det viktigaste för mig är att dom gör karaktärerna rättvisa. Trovärdiga karaktärer är A och O för mig, oavsett om det rör sig om böcker eller filmer. Dan (Harry), Rupert (Ron) och Emma (Hermione) var samtliga klart bättre än de varit i tidigare filmer. Tom Felton (Draco Malfoy) fick en större roll än han haft tidigare, och han skötte den med bravur. Alan Rickman (Snape) har jag personligen tyckt varit den genomgående klart bäste skådisen genom alla filmerna, och han var inte direkt en besvikelse i den här filmen heller. Snarare i sitt livs form. Helena Bonham Carter (Bellatrix) blev jag förälskad i redan i OotP, och hon var minst lika bra den här gången - totalt sinnessjuk, totalt scary, totalt supersnygg. Så ond att jag nästan glömde bort att den största skurken själv, Voldy, inte ens var med i filmen (bortsett från den unge Riddle i minnena). För min del kan dom gärna klippa bort Voldy helt och göra Bella till skurken! Jim Broadbent var dessutom 100% perfekt som Slughorn, precis som jag tänkte mig honom, och Helen McCroy (Narcissa Malfoy) hade bra kemi både med Bella och Snape. Scenen med the unbreakable vow är en av mina favoriter i boken och tyckte helt klart att filmen gjorde den rättvisa.

Och Michael Gambon! Få HP-skådisar har väl, med rätta, fått ta emot så mycket kritik. I slutet av OotP syntes dock en förbättring och den här gången är jag nästintill 100% nöjd. Visst, av någon anledning har han fortfarande vissa repliker som är helt out of character, men det är ju faktiskt inte hans fel. Tycker han gör det bästa han kan av det manus han fått. Bra!

Vad gäller scenerna så finns det två som jag personligen såg som otroligt viktiga - dels grottscenen, och dels scenen där Dumbledore mördas och Harry rusar efter Snape. Grottscenen tyckte jag var hysteriskt bra gjord - klippan med det våldsamma havet gav rätt intryck på en gång, och visst, inferierna såg ut som mini-Gollums, men so what. Dumbledore var klockren i hela scenen och man riktigt kände Harrys panik. Perfekt. Vad gäller scenen när Dumbledore dör är den perfekt sånär som på att Harry inte har osynlighetsmanteln och inte blir förstenad. Det kompenseras dock av att Dumbledore och Draco är precis som dom ska! När sen Bella kommer in och är sitt vanliga sinnessjuka jag, och Snape kommer och styr upp hela situationen, så är scenen fulländad. Synd dock att scenen inte följs av en episk strid mellan DA/Ordern och Dödsätarna. Älskar dock att Bella kraschar Stora Salen och Hagrid's Hut - tycker det illustrerar perfekt hur kört Hogwarts är utan Dumbledore.

Och nu har jag inte ens nämnt all kärlek! Mitt personliga favourite moment var såklart den lilla men fina Tonks/Remus-stunden!! Just innan the attack on the Burrow, när Remus varulvsinstinker känner av faran och Tonks oroligt frågar "Sweetheart...?". SÅ VACKERT, jag grät nästan redan där, två filmer i förväg!! Harry/Ginny-stunderna var fina, fast kyssen kom helt fel. Ron/Hermione tyckte jag nästan var lite för uppenbart, något säger mig att jag kommer kräkas i de två sista filmerna. Är egentligen ganska likgiltlig till den pairingen, men lagom är alltid bäst. Lavender var dock en positiv överraskning, störde mig precis lagom mycket på henne - som det ska vara.

Sist men inte minst - Cormac McLaggen! Vilken heting!

Inga kommentarer: