För Kristian fyller 20 år idag! Grattis! <3
Och vid närmare eftertanke är det ju Harry Potters födelsedag också! Det är liite coolt att Kristian är född samma datum och månad som vår favorit-hjälte! För att hylla HP kommer här lite HP-relaterade frågor som jag snodde från Molties bilddagbok.
*Vilket elevhem vill du vara i på Hogwarts? Gryffindor såklart! Nästan alla mina favvo-karaktärer tillhörde Gryff, dom har snyggast färger (samma som Roma!) och förstår sig på mod och lojalitet! Dessutom är dom grymmast på quidditch *sportnörd*.
*Vilket elevhem tror du att du skulle hamna i, i en riktig sortering? Uhf. Alla test jag gör säger Gryffindor men Raw och Huff är alltid precis efter. Jag tror att hatten skulle ha enorma problem med mig faktiskt.. men okej, Raw går bort eftersom jag aldrig skulle orka med gåtorna man måste lösa för att komma in i uppehållsrummet. Men jag är rätt smart ibland så jag har en del Raw i mig ändå... och jag värdesätter vänskap och lojalitet som Hufflarna och jag tror att jag är rätt modig när det verkligen krävs. Och eftersom hatten skulle ha svårt att bestämma sig blir mitt eget val den avgörande faktorn, och därför hamnar jag i Gryffindor.
*Vilken form skulle din patronus anta?
En hund såklart. Titti liksom <3
*Vilken skepnad tar en boggart inför dig?
Svårt, svårt.. men antagligen Francesco Totti iförd en Juventus-tröja *rysa vid blotta tanken*.
*Vilket ämne skulle vara ditt favoritämne på Hogwarts?
Det här blir bara värre och värre. Ärligt talat, jag skulle älska allt utom Divination (håller helt med Hermione i denna fråga, jäkla flum-ämne). Men som den sanna Gryffare jag anser mig vara får jag säga DADA och Transfiguration.
*Vad skulle din amortentia dofta av?
Doften av ÄKTA Italiensk glass från en söt liten piazza, blandat med gräsdoften från Olimpico och the love of my life :)
*Skulle du sakna något på Hogwarts?
Alltså. Fotboll? Såklaart. Vissa tekniska grejer ja, men alltså... inget som jag inte med glädje skulle offra för att få gå på Hogwarts. Titti skulle vara jobbigt att åka ifrån, men annars, inga problem.
*Padda, katt eller uggla? Jag har alltid stört mig på denna uppenbara diskriminering av hundar! Men lätt en UGGLA av dom där alternativen.. både gulliga och användbara. Visst katter kan vara söta men vad har man för användning av dom på Hoggy liksom, husalferna håller väl borta råttorna? (Btw hur kunde Ron få ta med sig Peter/Scabbers till Hog om man bara fick ha med sin en padda, katt eller uggla?). Och alltså allvarligt, vem tusan vill ha en padda?
UTMANA TRE PERSONER OCH FÅ REDA PÅ DERAS HOGWARTS-SECRETS.
Okej, jag utmanar TOVE, OLLE, FRIDA OCH ALLA SOM KÄNNER FÖR ATT ANTA UTMANINGEN!
In loving memories!
tisdag 31 juli 2007
lördag 28 juli 2007
Thanks...
...For making my world magical.
Li, Tove, Kristian, Elin, Olle, och alla ni andra som funnits och fortfarande finns där, kanske inte alltid i strålkastarljuset, men någonstans i skuggorna, redo att bida er tid, redo att rädda mig. För att ni är mitt svar på Dumbledore, Sirius, Lily, Tonks, Lupin, Hermione och alla dom där andra karaktärerna som jag älskat i så många år.
(Och av alla jäkla bilder på dig Kristian, I go for that one, för det är så jag minns de bästa dagarna i mitt liv.)
In loving memories - for yesterday, for today, for tomorrow.
Li, Tove, Kristian, Elin, Olle, och alla ni andra som funnits och fortfarande finns där, kanske inte alltid i strålkastarljuset, men någonstans i skuggorna, redo att bida er tid, redo att rädda mig. För att ni är mitt svar på Dumbledore, Sirius, Lily, Tonks, Lupin, Hermione och alla dom där andra karaktärerna som jag älskat i så många år.
(Och av alla jäkla bilder på dig Kristian, I go for that one, för det är så jag minns de bästa dagarna i mitt liv.)
In loving memories - for yesterday, for today, for tomorrow.
måndag 23 juli 2007
För Ingenting kan vara i en Evighet
Vissa resor måste man göra ensam. Min resa med HP och Hoggy var en sådan. Trots att människor kommit och gått och varit så nära mig man kan komma har jag gjort resan ensam.
Jag minns inte ens vilken jul jag fick den första Harry Potter-boken. Jag tror det var julen jag fyllde tio. Jag var fast efter ett par sidor. Jag har alltid, alltid, älskat böcker, men den här var något extra. Jag vet inte vad. Magi? Njae, knappast. Humorn? Nej. Spänningen? Delvis, handlingen drevs framåt hela tiden vilket jag gillade. Men det som gjorde den speciell var karaktärerna. Jag tror alla kan känna igen sig i dom. Inte i en av dom, inte jag i alla fall. Det är alla de egenskaper som finns som gör det speciellt. Det där att se gott i alla, Dumbledores väg att se på det. Ja, Albus blev snabbt en av mina favoriter. Hans vishet fascinerade mig, han var allt som jag själv ville vara. Hermiones klipskhet, Harrys mod, Rons lojalitet, och det där att kärlek övervinner allt. Hur många författare har inte försökt få fram det budskapet, och hur många har inte misslyckats. Joanne Rowling misslyckades inte. Dom som aldrig läst böckerna om Harry Potter kan aldrig förstå. "Det är en bok, för guds skull". Hell att det är. Fysiskt sett ja. I mitt, i miljoner människors hjärtan, något helt annat. Böckerna är en metafor, en symbol, what you want, för allt som är värt att kämpa för. Att det är viktigt att fatta rätt beslut mellan vad som är rätt och vad som är lätt, och att vi inte ska ta saker som frihet och kärlek för givet. Offer krävs för seger. Offer kan aldrig garantera seger. Vad som har varit kommer aldrig igen.
Och så kom Hoggy. Jag var elva, på gränsen till tolv när jag upptäckte sidan. Det blev mitt hem. Liksom Remus Lupin berättade i Harry Potter och Fången från Azkaban så var han lyckligare än någonsin när han började på Hogwarts. För första gången hade han vänner, storartade vänner. Jag tror att något liknande hände för mig. Jag tänker inte säga att jag inte hade vänner innan Hoggy, det vore en skymf mot dom som var mina vänner innan Hoggy och speciellt mot dom som fortfarande är det. Men på Hoggy hände nåt speciellt. För när ingen såg min kropp, så kunde desto fler se min själ. Jag kunde öppna mig. Och jag fick storartade vänner.
Jag behöver inte nämna er vid namn. Ni vet precis vilka ni är. Och hur långt borta ni än är från mig, även om ni tror att jag glömt er eller ni har glömt mig, så tro inte att ni är borta från mig. Jag må vara lite av en ensamvarg, jag uppskattar ofta en stund med en bra bok mer än att sitta och prata skit ett tag. Men tro inte att ni inte längre finns. Ni hemsöker mig i mina drömmar, och det går inte en dag utan att jag tänker på någon av er. Mina lyckligaste ögonblick har inte spenderats med en bok, vid teven eller på en fotbollsmatch. Mina lyckligaste ögonblick har spenderats med er. Ju längre tid det har dröjt mellan de stunder jag fått träffa er, desto mer har jag uppskattat de stunder vi fått. Med er har jag levt varje dag som om det vore den sista. För er skulle jag med glädje offra mig på samma sätt som Lily, om jag visste att det gav er chansen att leva. Tro inget annat.
Men ingenting kan vara i en evighet. Hoggy försvann. Våra själar må leva vidare men min kropp dog. Och det är här Hoggy och HP länkas samman mer än någonsin. Våra själar kan leva vidare tillsammans, men förlusten av min kropp hindrar mig från att möta andra. Jag sörjde inte Hogwarts då, jag förstod skälen även om det smärtade mig att något så trivialt och mänskligt som pengar skulle förstöra det. Jag försökte se det positivt, såg det som en chans att utveckla min tidning, en källa till makt, till en framtid, jag vet inte längre till vad. I kväll har jag insett att jag med den övertygelsen var mer lik Albus Dumbledore än jag själv någonsin kunnat ana. Och när jag nu läst den sista av de böcker som för alltid förändrat mitt liv är den sista kedjan bruten. Jag kan mycket väl stöta på böcker som jag kommer anse vara bättre än Harry Potter, men inget kommer någonsin förändra mitt liv på samma sätt.
Jag började resan ensam. Jag gjorde den i hopp om att den skulle leda mig till något annat, trots att jag anade att den skulle få ett abrupt slut, och trots att den kostat mig mycket smärta. Jag fick rätt i mina misstankar, men jag tror jag har lyckats slutföra den ensam för att sedan slippa leva ensam. After all, this may be nothing but the next, great adventure.
IN LOVING MEMORIES!
Jag minns inte ens vilken jul jag fick den första Harry Potter-boken. Jag tror det var julen jag fyllde tio. Jag var fast efter ett par sidor. Jag har alltid, alltid, älskat böcker, men den här var något extra. Jag vet inte vad. Magi? Njae, knappast. Humorn? Nej. Spänningen? Delvis, handlingen drevs framåt hela tiden vilket jag gillade. Men det som gjorde den speciell var karaktärerna. Jag tror alla kan känna igen sig i dom. Inte i en av dom, inte jag i alla fall. Det är alla de egenskaper som finns som gör det speciellt. Det där att se gott i alla, Dumbledores väg att se på det. Ja, Albus blev snabbt en av mina favoriter. Hans vishet fascinerade mig, han var allt som jag själv ville vara. Hermiones klipskhet, Harrys mod, Rons lojalitet, och det där att kärlek övervinner allt. Hur många författare har inte försökt få fram det budskapet, och hur många har inte misslyckats. Joanne Rowling misslyckades inte. Dom som aldrig läst böckerna om Harry Potter kan aldrig förstå. "Det är en bok, för guds skull". Hell att det är. Fysiskt sett ja. I mitt, i miljoner människors hjärtan, något helt annat. Böckerna är en metafor, en symbol, what you want, för allt som är värt att kämpa för. Att det är viktigt att fatta rätt beslut mellan vad som är rätt och vad som är lätt, och att vi inte ska ta saker som frihet och kärlek för givet. Offer krävs för seger. Offer kan aldrig garantera seger. Vad som har varit kommer aldrig igen.
Och så kom Hoggy. Jag var elva, på gränsen till tolv när jag upptäckte sidan. Det blev mitt hem. Liksom Remus Lupin berättade i Harry Potter och Fången från Azkaban så var han lyckligare än någonsin när han började på Hogwarts. För första gången hade han vänner, storartade vänner. Jag tror att något liknande hände för mig. Jag tänker inte säga att jag inte hade vänner innan Hoggy, det vore en skymf mot dom som var mina vänner innan Hoggy och speciellt mot dom som fortfarande är det. Men på Hoggy hände nåt speciellt. För när ingen såg min kropp, så kunde desto fler se min själ. Jag kunde öppna mig. Och jag fick storartade vänner.
Jag behöver inte nämna er vid namn. Ni vet precis vilka ni är. Och hur långt borta ni än är från mig, även om ni tror att jag glömt er eller ni har glömt mig, så tro inte att ni är borta från mig. Jag må vara lite av en ensamvarg, jag uppskattar ofta en stund med en bra bok mer än att sitta och prata skit ett tag. Men tro inte att ni inte längre finns. Ni hemsöker mig i mina drömmar, och det går inte en dag utan att jag tänker på någon av er. Mina lyckligaste ögonblick har inte spenderats med en bok, vid teven eller på en fotbollsmatch. Mina lyckligaste ögonblick har spenderats med er. Ju längre tid det har dröjt mellan de stunder jag fått träffa er, desto mer har jag uppskattat de stunder vi fått. Med er har jag levt varje dag som om det vore den sista. För er skulle jag med glädje offra mig på samma sätt som Lily, om jag visste att det gav er chansen att leva. Tro inget annat.
Men ingenting kan vara i en evighet. Hoggy försvann. Våra själar må leva vidare men min kropp dog. Och det är här Hoggy och HP länkas samman mer än någonsin. Våra själar kan leva vidare tillsammans, men förlusten av min kropp hindrar mig från att möta andra. Jag sörjde inte Hogwarts då, jag förstod skälen även om det smärtade mig att något så trivialt och mänskligt som pengar skulle förstöra det. Jag försökte se det positivt, såg det som en chans att utveckla min tidning, en källa till makt, till en framtid, jag vet inte längre till vad. I kväll har jag insett att jag med den övertygelsen var mer lik Albus Dumbledore än jag själv någonsin kunnat ana. Och när jag nu läst den sista av de böcker som för alltid förändrat mitt liv är den sista kedjan bruten. Jag kan mycket väl stöta på böcker som jag kommer anse vara bättre än Harry Potter, men inget kommer någonsin förändra mitt liv på samma sätt.
Jag började resan ensam. Jag gjorde den i hopp om att den skulle leda mig till något annat, trots att jag anade att den skulle få ett abrupt slut, och trots att den kostat mig mycket smärta. Jag fick rätt i mina misstankar, men jag tror jag har lyckats slutföra den ensam för att sedan slippa leva ensam. After all, this may be nothing but the next, great adventure.
IN LOVING MEMORIES!
söndag 22 juli 2007
Tomt
Inga fler HP-böcker. Känns väldigt tomt och konstigt. Kan ju inte skriva så mycket eftersom det finns många som inte läst den än men...ja....
Den var jävligt vacker. Älskar och hatar den på samma gång. Punkt.
Tycker Li kan logga in, måste prata om den med nån.
Kan ju heller inte avslöja vilka som dör (suck, varför kan folk inte läsa den direkt..Kristian!) så R.I.P XXXXXX - In loving memories.
Och det är fan så mycket mer än bara bokkaraktärer.
Den var jävligt vacker. Älskar och hatar den på samma gång. Punkt.
Tycker Li kan logga in, måste prata om den med nån.
Kan ju heller inte avslöja vilka som dör (suck, varför kan folk inte läsa den direkt..Kristian!) så R.I.P XXXXXX - In loving memories.
Och det är fan så mycket mer än bara bokkaraktärer.
torsdag 19 juli 2007
Internetpaus!
P.g.a risken för spoilers kommer jag nu stänga ner Internet och vara borta tills jag läst HP7 och återhämtat mig från den - bör således vara tillbaka söndag kväll. Tveksamt om jag kommer läsa sms eller svara på samtal. Ni får alltså klara er utan mig ett par dagar.
So Long!
So Long!
onsdag 18 juli 2007
78 timmar
Nu är det nästan precis 78 timmar kvar tills jag kommer ha mitt ex av Harry Potter and the Deathly Hallows i handen! I´m so excited! J.K har sjukt många frågor att ge svar på under de 608 sidorna, där huvudämnena är sådana såsom:
* SNAPE! Ond eller god? Jag har läst säkert 10 editorials med argument för ena eller andra sidan, men jag är fortfarande helt förvirrad i mina tankar och känslor rörande the former DADA-teacher. Argumenten tycker jag ger ett svagt övertag för att han är god, och det vore väldigt olikt J.K att låta saker vara precis vad de vid första ögonkastet ser ut att vara (d.v.s Snape dödade Dumby=ONDSKA!) Samtidigt vore det ganska logiskt att han faktiskt är ond just för att vi alla nu tror att han är god. Jag har från första boken tyckt att han varit ett jäkla avskum och dom enda som nått upp till samma höjder på min hat-skala är Voldy och Umbridge. Men samtidigt, "the world isn´t split into good people and Death Eaters" (Sirius, OotP, p. 271). Jag kommer alltid tycka att Snape är ett svin oavsett om han är Dumbledores eller Voldemorts man. Ska i alla fall bli extremt intressant att få veta sanningen om Snape. Vid sidan av den stora, ovannämnda frågan finns den lite mindre men inte nödvändigtvis mindre betydelsefulla frågan varför Snape aldrig förolämpat Lily framför Harry. Han har aldrig missat ett tillfälle att förolämpa James och Sirius, men inte ett ont ord om Lily trots att hon var a mudblood och i Snapes ögon antagligen mindre värd än någon av rent blod. Skumt.
* The fateful night in Godric´s Hollow and the Lost Day. Vem mer än Voldy var där? (det mesta pekar på Wormtail ((bloody rat)) eller möjligtvis Snape) Varför hade Dumby James Invisible Cloak? Vad gjorde alla dagen mellan mordet och avlämningen av Harry på Privet Drive? Varför var det Hagrid och inte Dumbledore som hämtade Harry? Bröts Fidelius-besvärjelsen när Lily och James dog och varför - den skulle ju skydda hela familjen och Harry var i högsta grad vid liv? Om nu alla var så övertygade om att Sirius var hemlighetsväktaren, varför fattade inte Hagrid direkt misstankar när han mötte Sirius efter att ha hämtat Harry ur det brinnande huset? Många frågor, förväntar mig många svar...
* Vilka får offra sig? Som jag nämnt i tidigare bloginlägg, jag har en känsla av att Hagrids liv är på väg att ebba ut. Voldemort måste försvinna, Pettigrew har a life debt to pay, Snape är hatad av alla och någon kommer säkert förgöra honom. Om alla skulder ska betalas bör familjen Lestrange berövas om inte livet så i alla fall förståndet (snyft... Bella...). Någon Weasley bör offras också, oddsen är emot den familjen. Hjärtat och viljan säger Percy, huvudet säger att det blir någon av tvillingarna eller Molly.
* Överlever Harry? Själv har jag från första sidan i PS sett Harry som en överlevare. Han har en märklig förmåga att komma undan livshotande situationer och jag undrar om han inte överlever den här gången också.
* The Horcruxes. Hade Dumby rätt om dom? Isåfall måste Harry finna the locket, the cup, Nagini, Voldy själv och ytterliggare en okänd. Nåt från Gryff eller Raw? Rawenclaws trollstav har det varit diskussioner om men jag tror inte riktigt på den idén. Harry själv är det populäraste alternativet och jag är jäkligt rädd för att det stämmer, men tanken borde då ha slagit Dumbledore och eftersom jag tror att han visste att hans liv led mot sitt slut borde han ha berättat det för Harry, trots att det är hemskt. Finns också en teori om att Voldy gjort ytterliggare en horrokrux (vissa kan bara inte få nog...) i och med mordet på Amelia Bones, som enligt Fudge (man bör iofs inte lita allt för mycket på den mannen) mördades personligen av Voldemort, vilket är en förutsättning för att han ska kunna göra den åttonde horrokruxen.
* SLÖJAN! Ah, mitt favoritämne. Den har fascinerat mig sen den först nämndes i OotP. Är hyfsat säker på att den hör ihop med titeln på boken, dödsrelikerna och att den är en del av svaret på frågan varför Sirius var tvungen att dö. Enligt legenden är slöjan mellan livet och döden som tunnast på Halloween (återigen, Hallow...) och Sirius är bron mellan liv och död (för mer detaljerade beskrivningar hänvisar jag till Mugglenet, därifrån jag fått de flesta av mina tankar och känslor inför DH). Känns som att det här är för mycket för att vara rena sammanträffanden - och ytterst lite i J.K´s böcker brukar vara rena sammanträffande. Av hela DH ser jag nog allra mest fram emot att få reda på sanningen om the veil.
Hum ja det var väl en kort sammanfattning av de viktigaste ämnena, att skriva alla skulle ta mig ungefär, precis 78 timmar, vilket jag tyvärr inte har tid med. Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg har jag extrem Potter-mani just nu så om ni är det minsta intresserade av DH får ni jättegärna diskutera med mig via kommentar, msn, e-mail, telefon etc.
Och innan vi stänger ner butiken för natten vill jag passa på att gratulera Li som ska flytta till Flemingsberg! Li är en underbar människa trots att hon gillar Snivellus och vi kommer ha såå kul i höst!
* SNAPE! Ond eller god? Jag har läst säkert 10 editorials med argument för ena eller andra sidan, men jag är fortfarande helt förvirrad i mina tankar och känslor rörande the former DADA-teacher. Argumenten tycker jag ger ett svagt övertag för att han är god, och det vore väldigt olikt J.K att låta saker vara precis vad de vid första ögonkastet ser ut att vara (d.v.s Snape dödade Dumby=ONDSKA!) Samtidigt vore det ganska logiskt att han faktiskt är ond just för att vi alla nu tror att han är god. Jag har från första boken tyckt att han varit ett jäkla avskum och dom enda som nått upp till samma höjder på min hat-skala är Voldy och Umbridge. Men samtidigt, "the world isn´t split into good people and Death Eaters" (Sirius, OotP, p. 271). Jag kommer alltid tycka att Snape är ett svin oavsett om han är Dumbledores eller Voldemorts man. Ska i alla fall bli extremt intressant att få veta sanningen om Snape. Vid sidan av den stora, ovannämnda frågan finns den lite mindre men inte nödvändigtvis mindre betydelsefulla frågan varför Snape aldrig förolämpat Lily framför Harry. Han har aldrig missat ett tillfälle att förolämpa James och Sirius, men inte ett ont ord om Lily trots att hon var a mudblood och i Snapes ögon antagligen mindre värd än någon av rent blod. Skumt.
* The fateful night in Godric´s Hollow and the Lost Day. Vem mer än Voldy var där? (det mesta pekar på Wormtail ((bloody rat)) eller möjligtvis Snape) Varför hade Dumby James Invisible Cloak? Vad gjorde alla dagen mellan mordet och avlämningen av Harry på Privet Drive? Varför var det Hagrid och inte Dumbledore som hämtade Harry? Bröts Fidelius-besvärjelsen när Lily och James dog och varför - den skulle ju skydda hela familjen och Harry var i högsta grad vid liv? Om nu alla var så övertygade om att Sirius var hemlighetsväktaren, varför fattade inte Hagrid direkt misstankar när han mötte Sirius efter att ha hämtat Harry ur det brinnande huset? Många frågor, förväntar mig många svar...
* Vilka får offra sig? Som jag nämnt i tidigare bloginlägg, jag har en känsla av att Hagrids liv är på väg att ebba ut. Voldemort måste försvinna, Pettigrew har a life debt to pay, Snape är hatad av alla och någon kommer säkert förgöra honom. Om alla skulder ska betalas bör familjen Lestrange berövas om inte livet så i alla fall förståndet (snyft... Bella...). Någon Weasley bör offras också, oddsen är emot den familjen. Hjärtat och viljan säger Percy, huvudet säger att det blir någon av tvillingarna eller Molly.
* Överlever Harry? Själv har jag från första sidan i PS sett Harry som en överlevare. Han har en märklig förmåga att komma undan livshotande situationer och jag undrar om han inte överlever den här gången också.
* The Horcruxes. Hade Dumby rätt om dom? Isåfall måste Harry finna the locket, the cup, Nagini, Voldy själv och ytterliggare en okänd. Nåt från Gryff eller Raw? Rawenclaws trollstav har det varit diskussioner om men jag tror inte riktigt på den idén. Harry själv är det populäraste alternativet och jag är jäkligt rädd för att det stämmer, men tanken borde då ha slagit Dumbledore och eftersom jag tror att han visste att hans liv led mot sitt slut borde han ha berättat det för Harry, trots att det är hemskt. Finns också en teori om att Voldy gjort ytterliggare en horrokrux (vissa kan bara inte få nog...) i och med mordet på Amelia Bones, som enligt Fudge (man bör iofs inte lita allt för mycket på den mannen) mördades personligen av Voldemort, vilket är en förutsättning för att han ska kunna göra den åttonde horrokruxen.
* SLÖJAN! Ah, mitt favoritämne. Den har fascinerat mig sen den först nämndes i OotP. Är hyfsat säker på att den hör ihop med titeln på boken, dödsrelikerna och att den är en del av svaret på frågan varför Sirius var tvungen att dö. Enligt legenden är slöjan mellan livet och döden som tunnast på Halloween (återigen, Hallow...) och Sirius är bron mellan liv och död (för mer detaljerade beskrivningar hänvisar jag till Mugglenet, därifrån jag fått de flesta av mina tankar och känslor inför DH). Känns som att det här är för mycket för att vara rena sammanträffanden - och ytterst lite i J.K´s böcker brukar vara rena sammanträffande. Av hela DH ser jag nog allra mest fram emot att få reda på sanningen om the veil.
Hum ja det var väl en kort sammanfattning av de viktigaste ämnena, att skriva alla skulle ta mig ungefär, precis 78 timmar, vilket jag tyvärr inte har tid med. Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg har jag extrem Potter-mani just nu så om ni är det minsta intresserade av DH får ni jättegärna diskutera med mig via kommentar, msn, e-mail, telefon etc.
Och innan vi stänger ner butiken för natten vill jag passa på att gratulera Li som ska flytta till Flemingsberg! Li är en underbar människa trots att hon gillar Snivellus och vi kommer ha såå kul i höst!
lördag 14 juli 2007
Pottermania
Såg OotP-premiären igår, magiskt. Bästa filmen hitills, underbara skådespelarinsatser och alla de viktiga delarna var med. Filmen var dock lite väl kort, hade velat se mer av Draco Malfoy, Lupin och Tonks. Underbarast var såklart den psykotiska, sinnessjuka, underbart galna Bellatrix Lestrange. Bella for Prime Minister!
Det senaste året har lite av min Potter-mani försvunnit då det varit långt till sista boken, ingen film släppts och jag läst andra, nästan lika underbara böcker. Men nu är Potter-manin som värst igen. Senaste dygnen har spenderats på Mugglenet, där jag läst en rad olika teorier om de stora gåtorna som kvarstår efter sex av sju böcker. Jag vågar inte tippa så jättemycket själv, men jag tror att några av dom som får sätta livet till blir Neville (antagligen efter att ha fått sin revansch på Bella, tyvärr, vill att hon ska överleva!), Hagrid (Dumbledore´s man, och det känns naturligt att Sirius, Dumby och Hagrid försvinner och lämnar Harry med Voldy)... från den onda sidan nämnda Bella (men jag hoppas som sagt att hon får leva <3), Voldy själv (skulle förvåna mig mycket om den onda sidan vinner efter sex böckers tjat om att kärlek är den starkaste magin, är det något Voldy inte känner till är det ju kärlek), och antagligen/förhoppningsvis Severus Snape (om han nu är one of the bad guys - och jag hoppas att han är det). Sen kommer säkert ytterliggare ett par karaktärer av mindre betydelse att få offra sig.
Helt klart är också att slöjan som Sirius faller in i, the Veil, kommer spela en avgörande betydelse. Titeln på boken, the Deathly Hallows (dödsrelikerna) tror jag hör ihop med slöjan. Det är ungefär 100 000 olika teorier och argument för den ena eller andra saken som cirkulerar i mitt huvud, jag skulle verkligen behöva ett ööh vad är det svenska ordet... minnessåll typ. Men om en vecka vet jag svaren! <3
Until then, kom ihåg att Vinnaren tar Allt <3
Det senaste året har lite av min Potter-mani försvunnit då det varit långt till sista boken, ingen film släppts och jag läst andra, nästan lika underbara böcker. Men nu är Potter-manin som värst igen. Senaste dygnen har spenderats på Mugglenet, där jag läst en rad olika teorier om de stora gåtorna som kvarstår efter sex av sju böcker. Jag vågar inte tippa så jättemycket själv, men jag tror att några av dom som får sätta livet till blir Neville (antagligen efter att ha fått sin revansch på Bella, tyvärr, vill att hon ska överleva!), Hagrid (Dumbledore´s man, och det känns naturligt att Sirius, Dumby och Hagrid försvinner och lämnar Harry med Voldy)... från den onda sidan nämnda Bella (men jag hoppas som sagt att hon får leva <3), Voldy själv (skulle förvåna mig mycket om den onda sidan vinner efter sex böckers tjat om att kärlek är den starkaste magin, är det något Voldy inte känner till är det ju kärlek), och antagligen/förhoppningsvis Severus Snape (om han nu är one of the bad guys - och jag hoppas att han är det). Sen kommer säkert ytterliggare ett par karaktärer av mindre betydelse att få offra sig.
Helt klart är också att slöjan som Sirius faller in i, the Veil, kommer spela en avgörande betydelse. Titeln på boken, the Deathly Hallows (dödsrelikerna) tror jag hör ihop med slöjan. Det är ungefär 100 000 olika teorier och argument för den ena eller andra saken som cirkulerar i mitt huvud, jag skulle verkligen behöva ett ööh vad är det svenska ordet... minnessåll typ. Men om en vecka vet jag svaren! <3
Until then, kom ihåg att Vinnaren tar Allt <3
onsdag 11 juli 2007
Störande moment
Saker som irriterar mig just nu:
* Brasilien i allmänhet.
* Robinho i synnerhet. Killen är snabb, fine det ger jag honom, i övrigt är han bra på en sak; att ramla utan att någon är nära att göra något oschysst.
* Människor som röker. Så jävla äckligt.
* Ordverifiering som är halvt omöjlig att tyda.
* Brasilien igen. Sån osannolik tur dom har.
* Vädret. Hatar svensk sommar när den är så här dålig.
* Halva sommaren har gått och har gjort noll nyttiga saker.
* HP-serien snart slut.
* Brasilianska spelares fula namn. Jag menar Vagner Love, wtf??? Att spelaren i fråga dessutom har långt hår, har färgt topparna blåa och är en usel skådis gör inte det hela bättre.
* Tove borta länge utan Internet.
* Konsert med Donnan inte förrän en av lovets sista dagar.
Och framförallt:
CHRISTIAN CHIVU. Jag har inte hatat en spelare så mycket sedan den Onämnbara Förrädaren lämnade för tjuvarna. Hur fan man kan vara så pengakåt som Rumänen (tänker inte ens yttra/skriva hans namn igen) är mig en gåta. Och jävla Inter som tror att de kan göra som dom vill bara för att de vann en låtsas-scuedetto ska betala ordentligt. Minst 18 miljoner eller anmäl dom till FIFA, lackar ur fullständigt om inte Prade och Rosella reder ut den här soppan på ett för oss bra sätt.
MERDA INTER! MERDA CHIVU!
* Brasilien i allmänhet.
* Robinho i synnerhet. Killen är snabb, fine det ger jag honom, i övrigt är han bra på en sak; att ramla utan att någon är nära att göra något oschysst.
* Människor som röker. Så jävla äckligt.
* Ordverifiering som är halvt omöjlig att tyda.
* Brasilien igen. Sån osannolik tur dom har.
* Vädret. Hatar svensk sommar när den är så här dålig.
* Halva sommaren har gått och har gjort noll nyttiga saker.
* HP-serien snart slut.
* Brasilianska spelares fula namn. Jag menar Vagner Love, wtf??? Att spelaren i fråga dessutom har långt hår, har färgt topparna blåa och är en usel skådis gör inte det hela bättre.
* Tove borta länge utan Internet.
* Konsert med Donnan inte förrän en av lovets sista dagar.
Och framförallt:
CHRISTIAN CHIVU. Jag har inte hatat en spelare så mycket sedan den Onämnbara Förrädaren lämnade för tjuvarna. Hur fan man kan vara så pengakåt som Rumänen (tänker inte ens yttra/skriva hans namn igen) är mig en gåta. Och jävla Inter som tror att de kan göra som dom vill bara för att de vann en låtsas-scuedetto ska betala ordentligt. Minst 18 miljoner eller anmäl dom till FIFA, lackar ur fullständigt om inte Prade och Rosella reder ut den här soppan på ett för oss bra sätt.
MERDA INTER! MERDA CHIVU!
onsdag 4 juli 2007
Anekdoter från ett regnigt land
Det regnar här. Mycket. Jag hatar svensk sommar.
Ska man ha semester såhär tidigt ska man tusan åka utomlands. Det enda jag gör är att sova en massa, läsa och äta godis. Gissar att de få kilon jag faktiskt lyckats gå ner kommer vara tillbaka innan veckan är slut. It sucks.
Ändrade planer för sommarens kommande aktiviteter, kommer troligtvis inte köa till HP7 i Stockholm. Istället åker jag nog till Eskilstuna på Kalle och Bengans folkparks-turné-hyllning med Patrik Isaksson och Sussie Eriksson <3 Blir också mer och mer sugen på att gå på Rhapsody in Rock, trots att det är svinigt dyrt.
Har lärt mig spela SOS på nästan bara gehör, börjar hoppas lite på att jag inte är helt tondöv ändå!
Hatar att sitta med seg uppkoppling, tar ett år att få upp länkar och omöjligt att kolla på videoklipp. Ska nu återgå till min bok (Flickan som lekte med elden, har snart läst ut den) samt titta på fotboll hela natten.
So Long!
(Och idag blir det ingen Donnan-anekdot, för Cissi har som vanligt mycket mer koll på Donnan än vad jag har!)
Ska man ha semester såhär tidigt ska man tusan åka utomlands. Det enda jag gör är att sova en massa, läsa och äta godis. Gissar att de få kilon jag faktiskt lyckats gå ner kommer vara tillbaka innan veckan är slut. It sucks.
Ändrade planer för sommarens kommande aktiviteter, kommer troligtvis inte köa till HP7 i Stockholm. Istället åker jag nog till Eskilstuna på Kalle och Bengans folkparks-turné-hyllning med Patrik Isaksson och Sussie Eriksson <3 Blir också mer och mer sugen på att gå på Rhapsody in Rock, trots att det är svinigt dyrt.
Har lärt mig spela SOS på nästan bara gehör, börjar hoppas lite på att jag inte är helt tondöv ändå!
Hatar att sitta med seg uppkoppling, tar ett år att få upp länkar och omöjligt att kolla på videoklipp. Ska nu återgå till min bok (Flickan som lekte med elden, har snart läst ut den) samt titta på fotboll hela natten.
So Long!
(Och idag blir det ingen Donnan-anekdot, för Cissi har som vanligt mycket mer koll på Donnan än vad jag har!)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)