Helgen!

Wotcher!

Ja, vart ska man börja? Det var så obeskrivligt underbart att jag knappt finner ord, men jag är ju ekonom och rätt bra på bokföring, så vi kör det hela i kronologisk ordning.

Det hela började i fredags (såklart, eftersom det är kronologisk ordning som gäller) med den underbara musikalen Singin in the rain. Som alla musikal-freaks vet har den ju blivit tokhyllad, men trots detta var mina förväntningar inte jättehöga. Detta berodde på att jag 1) Har sett filmen och tyckt att den varit okej, småkul, men inte superbra, och 2) För alltid kommer jämföra alla musikaler med den fantastiska, oslagbara, svenska uppsättningen av Mamma Mia!

Men, Singin in the Rain var faktiskt helt sjukt jäkla bra. Fantastiska dansnummer, rätt bra sång (även om musiken bara är okej för att vara musikal, det är egentligen bara titellåten Singin in the rain som är riktigt, riktigt bra), och EN HYSTERISKT ROLIG MARIA LUNDQVIST SOM LINA LAMONT. Herregud, jag har inte skrattat så mycket sen jag vet inte när. Asbra var hon!

Anyway. Lördag. Nu börjar jag typ grina för det var så sjukt underbart och jag saknar folk! Åkte upp till Stockholm vid elva, så var där lite tidigt. Effektiv som jag är (det är sånt man måste lära sig att vara när man går på Ragnhild) hann jag fixa julklapp till morfar innan jag begav mig till Plattan. Där träffade jag bland andra Li, Tove och Elin, och eftersom vi är så jävla bäst fick jag och Tove i uppdrag att slussa ett gäng till Hoggyfontänen (=ära och ansvar!). Där hade det redan samlats en massa söta hoggare, OCH SEN KOM HANNA! AAH VILD GLÄDJE! Vi klottrade lite i folks autografblock och på Gryffindorskylten och jag blev till och med intervjuad av en söt tjej som behövde mig för att få Outstanding på en skoluppgift (fy tusan vad hjälpsam och snäll jag är! Bra självförtroende har jag också). Okej vad gjorde vi mer... vi blev typ attackerade av grönt, äckligt glitter! Jävla Dreaner! Jag har fortfarande kvar skiten i hårbottnen och det är HEMSKT! Och dessutom var det svinkallt och en äcklig slythare tog kladdkakan! Som tur var så är Hanna en bästig gryffare så hon återerövrade kladdkakan (jag förstår inte varför slythare ens försöker längre, vi gryffare vinner alltid till slut!)

Eftersom vi höll på att förfrysa gick vi till Subway, där det var underbart varmt och skönt. Tyvärr var det också extremt litet, och eftersom vi då var ett gäng på typ 10 pers begav vi oss till Cityterminalen och åt våra mackor där. Sen skulle vi tillbaka till fontänen i Gamla Stan, så vi tog en Portkey dit. Eftersom det fortfarande var mörkt och kallt orkade vi inte vara där så länge, så vi gick till mysigaste caféet ever och satt och HP-nördade oss. Fy fan vad jag älskar HP-nördar.

Och helt plötsligt var klockan över åtta och folk skulle bege sig till olika boenden och skit så det var separation och EXTREM ÅNGEST! Jag var helt gråtfärdig när jag skulle skiljas från Sampo och Hanna och typ stod och grinade på perrongen, det var jättehemskt. Jag är sjukt känslig just nu. Iaf så var det en fantastisk dag med världens bästa människor. Ni är bäst, ni vet vilka ni är. Love you all <3

In loving memories...