Allsång!

AAAH extrem lycka!! För en liten stund sen fick jag reda på att vår svenska Donna med sina Dynamos kommer vara med i Allsång på Skansen på tisdag. Jag dör av lycka!! Trodde jag hade sett det sista av dom för ett och ett halvt år sen, men uppenbarligen inte! Dessutom kommer ju BAO med Helen och Tommy dit, vilket bara det var skäl nog att åka dit! Nu lutar det åt att köa svintidigt, något jag blev ännu mer peppad på när jag hörde att Cissi och hela gamla GB-gänget ska dit. Kommer bli en sjukt bra dag!! LYCKORUUS AAAH GUNILLAAA! <3

Nytt projekt!

Beach 2025 har nu dumpats och ersatts med nya projektet Beach 2015! Dessa kan te sig väldigt lika, men det finns vissa vitala skillnader:

* Inget mer kladdkakeätande på helgerna. I alla fall inte mer än en femtedels kaka. Det är dock fortfarande tillåtet att baka kladdkaka i vänners sällskap.
* Bättre mellanmål. Mackor med ost ska bort och ersätts med frukt och yoghurt. Fullkorn/grovt bröd är okej då hungern är stark, men bör ätas med eftertanke.
* Vid inhandlande av godis, endast små mängder. Vet att jag äter upp allt fort oavsett om jag köper tre eller sju hekto, och då är det bättre både för mig och för min ekonomi att endast köpa tre.
* Förbättrad träning! Detta är den centrala delen i nya projektet. Träningen var under våren obefintlig, men detta ska det bli ändring på. Kort till Friskis och Svettis ska inhandlas och om det går att få med Tove ska även ett simpass/vecka tryckas in i schemat. Målet är då ett-två F&S-pass i veckan + ett simpass. I övrigt försöka promenera så mycket som möjligt - bra både för mig och för miljön.

Detta nya projekt startade efter att jag idag tryckt i mig alltför mycket vinbärskaka med vaniljsås. Sen projektet startade har jag ätit nada (få inte panik, detta beror på att programmet endast pågått i tre timmar. Beach 2015 innebär inte att jag någon gång under de kommande knappa sju åren ska sluta äta) samt cyklat 30 minuter på motionscykeln. Bedömning: projektet löper för närvarande på över förväntan. Prognos: första stora prövningen är "frukosten" vid uppskattningsvis 13.30 idag. Wish me luck!

Nästa punkt på schemat: Film med Meryl! Utbudet börjar dock tunnas ut. Verkar som att jag har "The French Lieutnants Woman" och "Silkwood" att välja på. Suck. Jag som vill se Sophie's Choice, för att inte tala om min iver att se "the Devil wears Prada" för femte gången. Nåväl, tror det blir Silkwood i natt. Verkar okej på beskrivningen...ingen Kramer vs. Kramer direkt men Meryl är Meryl.

Movietalk

Mitt liv består till stora delar av film just nu, något som är mycket ovanligt då jag mer brukar vara den läsande typen. Men, man behöver lite variation ibland. Mitt schema de senaste dagarna har varit en canal+ film på kvällen, idag kryddat med morden i midsummer emellan, och sedan från midnatt och in på småtimmarna en youtube-film med Meryl Streep. Måste faktiskt säga att jag trivs alldeles utmärkt med detta schema.

Iaf, dagens Meryl-film blev "The music of the heart". För första gången i mitt liv uppskattade jag verkligen violin-spel. Ni kanske kan gissa vilket håll det här lutar åt. Ja, jag tyckte om filmen. Den var väldigt söt, touching och man behövde inte tänka alltför mycket (vilket passar mig utmärkt såhär på natten). Och yes, Meryl var underbar som vanligt. Om någon har missat det har jag nu en favoritskådespelerska också, till skillnad från tidigare då Johnny Depp var fullständigt ohotad som min gunstling.

Under slutscenen av filmen loggar plötsligt hanna in och skriker om att HBP-trailern kommit ut. Efter att ha sett klart på filmen (notera detta, ytterligare ett steg mot minskad HP-nördighet...inte helt okej) tittade jag på denna trailer, och det såg faktiskt ganska bra ut! Mini-Voldie är rätt så creepy och Michael Gambon såg ut att faktiskt ha fortsatt på det fina spår som Dumbledore han påbörjade i slutet av OotP. Tror att denna film har potential att bli ganska bra, vilket är kul!

Just nu är jag ganska lockad att se ytterligare en Meryl-film, men jag ska nog ta och fortsätta läsa Les Mis faktiskt. Jag vill ju trots allt att filmerna ska räcka några nätter till!

Natten blir aldrig för lång

Mer fangirlande!

Mitt smått störda fangirlande av Meryl Streep fortsätter och jag har nu sett två till av hennes filmer på youtube, "Before and After" samt "Postcards from the Edge". Den förstnämnda var faktiskt mycket bättre än jag trodde - en snabb research innan jag såg den visade på rätt milda recensioner, men jag blev faktiskt positivt överraskad. Gillar såna där psykologiska filmer där man får tänka och debattera lite med sig själv. Storyn i sig var väl inte helt fantastisk, men både Meryl och Liam Neeson var riktigt bra och den hade mig på helspänn hela tiden. Rekommenderas!

Postcards from the Edge var en mer lättsam film och var ganska rolig. Kanske inte så jättedjup men ändå en lagom komplicerad mor/dotter-relation. Plus för en hel del minnesvärda repliker och störda konversationer. Dessutom tar Meryl ton flera gånger och hade jag sett den här innan jag såg Mamma Mia hade jag ju aldrig behövt oroa mig för hennes sångröst.

Något tragiskt som hänt är dock att Hanna fallit för Percy Jackson-förbannelsen. En hel del av de som umgås mycket med mig vet hur svårt jag har för denna barnbokserie. Jag läste första delen när jag gick på högstadiet, och redan då (liten som jag var) tyckte jag att storyn var rätt töntig och språket var en katastrof. Jag hade dock säkert uppskattat den om jag läst första delen när jag var kanske...säg elva. Gjorde dock ytterligare en tråkig upptäkt idag när jag skulle börja läsa GoF igen - jag tycker språket i första kapitlet där är rätt kasst också. Nu har jag förvisso aldrig hävdat att det litterära språket är Harry Potter-seriens styrka, men jag har tidigare inte direkt stört mig på det. Tyvärr gjorde jag det idag. Nu var det förvisso den svenska versionen, så det kan ju vara så att det bara är Lena-tönten som översatt helt åt helvete, jag hoppas på det. Jag kände dock redan inför konventet en viss HP-trötthet - vet inte om det kan vara relaterat till att jag och Tove HP-flummade så mycket i Oxford, eller till det faktum att jag för närvarande läser Les Misérables, som troligen är det bästa som någonsin har skrivits. Hursomhelst känns denna HP-trötthet inte helt okej. Rädd att jag seriöst börjar bli vuxen. Känns ju inte alls bra om detta nu sker i samband med att mina vänner tar ett steg bakåt i utvecklingen och uppskattar böcker om tolvåriga halvgudar som ska rädda världen.

Lata dagar

Upptäckte just att bloggen uppdaterats mycket sällan den här månaden. Kan ju iofs bero på att Internet helt saknades de två första veckorna då jag var i Oxford, men ändå... den största anledningen är da facto att jag för tillfället inte gör mycket som är värt att rapportera om. För tillfället är jag ganska uttråkad, igår var det till och med så illa att jag tog fram tyskaboken och bläddrade lite i. Hade dock inte krafter nog att faktiskt försöka lära mig något som stod i den. Skulle snarare vilja läsa nåt samigt typ Psykologi eller historiaboken just nu.

Igår kväll bestämde jag mig dock för att faktiskt göra något annat än att sitta och spela Harpan, så efter att ha varit och badat med mamma tittade jag på Edward Scissorhands, som jag köpte för 3 pund i Oxford. Johnny Depp kan verkligen lysa upp vilken dag som helst. Eftersom klockan inte var mer än ett (på natten alltså, ett på dagen håller jag som bäst på att försöka förmå mig att gå upp) satte jag mig framför datorn och letade klipp på youtube - och vad hittar jag om inte HELA Kramer vs. Kramer! Eftersom jag tidigare inte sett mer än öppningsscenen (ni vet den där jättekända där Joanna lämnar sin man och åker ner med hissen) bestämde jag mig för att titta på hela. Jag kan inte förstå att jag inte upptäckt hur bra Meryl Streep är tidigare. Jag kan heller inte förstå att jag någonsin tvekade om huruvida hon skulle vara bra som Donna. Meryl är mitt nya fangirl-objekt, helt klart. I natt ska jag se om det inte finns fler av hennes filmer på youtube.

Erised

HP-konventet i helgen var helt awesome! Mycket folk, lite trångt, ganska stressigt, men ändå helt fantastiskt. Speciellt quidditchen var superkul, så roligt att jag och Dreanis nu funderar på att starta ett Stockholmslag. Vi får väl se hur det går, men det är fritt fram att anmäla sitt intresse!

Jag har lite noja över vad jag ska göra de kommande tre veckorna. Känns som att jag borde göra något seriöst, typ plugga tyska, eftersom jag ändå inte har något bättre för mig. Är dock lagom pepp på det, och då blir det som vanligt - ligger och sover till långt efter tolv på dagarna, slöar framför datorn, och dagarna försvinner. Inte helt okej.

Jag packar natt, jag packar dag...

Puh! Tror att jag äntligen lyckats packa färdigt och fått ner allt jag måste ha med mig till Erised. Det är skitdrygt att behöva ha med sig luftmadrass och kudde, för det tar en helvetisk plats. Nu får jag i alla fall skjuts upp till Täby, men jag undrar hur jag ska ta mig hem på pendeln med all packning på måndag kväll/tisdag. Menmen, det är ett senare problem!

Harry Potter-böckerna fick tyvärr inte plats, däremot tror jag att det fortfarande finns lite plats kvar i den mindre (hand)väskan för Mamma Mia-skivan och kanske lite noter till Abba-låtar (har hört rykten om att det finns ett piano på konventet...wizardrock? No way!!)

Har bytt rubriknamn på bloggen också, hähä... detta för att jag kom på att om jag skulle tvingas välja mellan att stå på Dumbledores sida eller på Tottis skulle jag ta Tottis. Längtar tills Serie A drar igång igen... längtar efter Tottis konstverk... Roma per sempre.

Facing twenty-thousand of your friends...

..how can anyone be so lonely?

I morgon är det dags att bege sig till Täby för HP-konventet Erised 08! Börjar bli mer och mer taggad, framför allt ska det bli nice att träffa Linnea, Li med flera igen! Dessvärre har Tove drabbats av mystisk sjukdom (troligtvis spriden av spanis) så hon kanske inte kan komma. Menmen, det blir nog nice! Jag har dock lite svårt att fangirla flera saker på en gång, och just nu är det som bekant Mamma Mia för hela gången...trodde ni jag höll på att packa osynlighetsmanteln och kitteln? No way, det enda jag lagt fram hitills att packa ner är min älskade Mamma Mia-tröja!

Var och såg mästerverket med mormor idag, och den var ännu bättre än första gången. Pierce var faktiskt inte en sån katastrof som jag tyckte tidigare, och Tanya och Rosie är ju helt hysteriskt roliga. Meryl tänker jag inte ens börja prata om, för då kommer bloggen förvandlas till klubben för Meryl-beundran. Och Colin Firths brittiska är bara...dösexig. Världens sexigaste 47-åring typ (hur gammal är Johnny Depp, nån som vet?)

Nähä, nu tänkte jag gå och lägga mig för jag måste upp och packa och se till att alla låtar finns i mp3:n och så. Vi hörs!!

I can't count all the times that I cried over you

Tänkte ge en liten sammanfattning av Oxford för dom som är intresserade. Vill ni veta mer får ni fråga.

Bästa platserna:

* Christchurch College!! Platsen där scenerna från Stora Salen spelats in var hur ballt som helst att se. Innehöll även en magnifik katedral, helt klart bästa besöket.
* Brighton! Jättevacker stad, the Pier var cool och Royal Pavilion helt magnifikt.
* Stratford-upon-Avon. Shakespeare... <3. På grund av bedrövlig EF-planering var vi bara där en och en halv timme, men tack vare promenader i snabb takt hann vi se hans birthplace, memorial och grav.

Bästa HP-flummet:

* Bezoar, Puking Pastilles och Nosebleed Nougat i ett first aid-kit.
* HP-Hangman
* Klappa HP-böckerna i X antal bokhandlar.
* Analyser av Sirius Black och Remus Lupin (EJ Sirius/Remus) halv två på natten när vi skulle upp sex på morgonen.

Hatobjekt: Spanisarna. De var aldrig i tid, utan kom ca 20 minuter för sent, och endast för att meddela att de iaf inte skulle med på aktuell aktivitet. Tove vill nog skjuta in vår ledare Amy här också, eftersom människan var jävligt dryg typ "Sverige och Norge är typ samma sak", "Sverige har inget förutom IKEA". Vi bara VA?? Förlåt, men vi har typ ett fotbollslandslag som till skillnad från vissa andra lyckades kvala in till EM, ett hockeylandslag som tillhör de bästa i världen, ett slott som har fler rum än Buckingham Palace, och vi har ABBA (aka nationens stolthet).

Största skratt: Måste nog vara när vår franska ledare Melanie sjöng "Bä bä vita lamm" på norska. Vilket hände ett antal gånger. Hon var charmig!

Roligaste aktivitet: Puntingen ligger nära till hans, helt klart. Vi racade mot spanjorerna, vilket gick finfint. "Viva Suecia, vamos a ganar!", "Viva Suecia, hemos ganado!"

Mest meninglösa: Besöket på Museum of Modern Arts. Hela museet var ett enda stort skämt.

Bästa film: Saw II, III och IV hemma hos värdfamiljen till trots, inget slår Mamma Mia!

No, you can't resist it

Okej, Mamma Mia då. Årets biohändelse, HBP får ursäkta. Såg den i fredags och ska nu försöka göra en objektiv bedömning (haha, troligt!)

Kan börja med det dåliga, så har vi det överstökat. Storyn är densamma som i scenversionen, och den är lite tunn, egentligen. Det funkar tack vare musiken, men det är inte direkt nåt djupt utan mer lite komiska situationer och en småtragisk kärlekshistoria. Vissa av skådisarna gör inte 100%-iga sånginsatser, framför allt Pierce Brosnan (Sam) borde gjort en bättre insats. Jag personligen tyckte inte heller om att både Knowing me, knowing you och One of Us försvann. Så, det var väl det som jag direkt kände var negativt.

Över till det positiva. Låt oss börja med den klarast lysande stjärnan. Seriöst folk...ni kan tycka storyn verkar töntig, tycka att ABBA är så långt ifrån er stil man kan komma etc, ni måste ändå se den här filmen. Ni får helt enkelt inte missa Meryl Streep (Donna). Jag är den första att erkänna att jag var skeptisk innan. Inte för hennes agerande, utan för sången. Jag har aldrig nekat till att Meryl är en duktig skådis, men det krävs mer än skådespelartalang för att sjunga låtar som the Winner takes it All och Mamma Mia, särskilt när dessa ska bära hela filmen. Meryl gör det inte bara bra, hon gör det på ett fullständigt briljant och självklart sätt. Alla andra skådisarna (och det är ju ändå inga dussinnamn) blir statister när Meryl är i bild. Let's face it, hon äger den här filmen. Hon kan agera. Hon kan sjunga. Hon är dessutom skitsnygg.

Om vi övergår till övriga skådespelare då så både ris och rosar jag. Colin Firth (Harry) är som gjord för den här typen av film och sjunger helt okej, medan Stellan Skarsgård (Bill) är bra i agerandet men lämnar en del övrigt att önska sångmässigt. Nu sjunger han ju dock inte så mycket så det spelar ingen större roll. Amanda Seyfried är jättebra som Sophie, fin röst och klart okej i agerandet. Christine Baranski gör en underbar Tanya, nästan i klass med Charlott Strandberg, och sjunger bra. Julie Walters har förvisso inte nån jätteröst, men är helt underbar i övrigt, en klockren Rosie.

Musiken bär hela filmen, och japp, musiken är tillräckligt bra för att klara av det. Det som gör Mamma Mia unik som musikal är att den inte har ett par bra nummer och sen utfyllnadssånger, utan det är hitlåt på hitlåt på hitlåt, och det blir aldrig tråkigt. Miljön, grekiska övärlden, är helt fantastisk.

Jag är supernöjd med filmatiseringen. Kunde inte blivit mycket bättre faktiskt, stolt över att musikalen till stor del är svensk. Björn och Benny är nationens stolthet.

Hemma!!

Tänkte bara meddela att jag är hemma så bloggen lever igen! Orkar inte skriva så mycket just nu, ska snart lägga in bilder i datorn (dom kommer på bdb sen, heter cricce där) men Oxford var helt stört underbart. Ville knappt åka hem, älskade staden och friheten.

Har såklart sett Mamma Mia också, lägger nog upp en "liten" recension sen, så håll ögonen öppna!