Känner att jag måste börja i den positiva änden. Var på Täljerevyn igår, en årlig tradition min familj har. Revyn i sig var rätt okej, verkligen inte den bästa men ändå med en del hyfsat kul sketcher. Sen kom näst sista numret. Då blev det plötsligt ett av årets so far största Hallelujah Moments, kanske till och med det största. Johan Boding, denne fantastiske man och sångare, sjöng lite av en hyllningslåt till Södertälje. Med "The Winner Takes It All" som melodi. Oerhört mäktigt och vackert. Satte varenda ton perfekt och verkade knappt anstränga sig för att ta de höga och långa tonerna. Grät nästan, så bra var det. Med andra ord nästan Gunilla Backman-klass. Och då förstår ni hur bra det var. Funderar på att gå en gång till bara för de fyra minuterna.
Något som inte var riktigt lika bra var första deltävlingen i Melodifestivalen. Bäst var Petra Mede, och det säger även det en hel del eftersom jag normalt sett HATAR Petra Mede. Men seriöst, hur kan såpass kända artister ställa upp på att sjunga sådana skitlåtar? Och varför, VARFÖR, måste hälften av artisterna använda den ofattbart uttjatade vindmaskinen? Så otroligt fantasilöst och tråkigt att jag bara suckar och tappar hoppet om mänskligheten. Ångrade bittert att jag inte fortsatte titta på Chess istället.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar