Idag har jag gått igenom hela min telefonbok i mobilen och skrivit upp alla viktiga nummer, utifall det skulle försvinna när jag byter SIM-kort i kväll. Slog mig verkligen hur många människor det är där som jag för allt emellan sisådär 4-5 år till något halvår sedan hade massa kontakt med. Människor som jag pratade så gott som dagligen med, värdesatte och verkligen påverkades av.
Det är intressant hur människor kan försvinna så snabbt, tappa sin betydelse så fort. Månader, år för att bygga upp och behålla en vänskap, och sen kan den vara borta på ett par veckor utan att man egentligen fattade vad som hände. Och självbedrägeriet. "Det är bara tillfälligt, det skadar inte med lite omväxling". Fast man vet att man ljuger. Klart som fan att man ljuger, alla ljuger, ständigt. Jag också.
Jag skänkte i alla fall de sista kronorna på kontantkortet till Johan Boding och hans musikproduktioner. Ett par kronor till Johan tycker jag alla kan skänka, eftersom han erbjuder sitt underbara album "I don't mind the weather" helt gratis på sin hemsida. I dessa tider av giriga artister är det skönt att se att det finns personer som hänger med i utvecklingen och inte försöker stoppa den.
Bloggens titel betyder förresten ungefär "ligger själv i mörkret, ställer samma frågor tusen gånger om".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
sant
Skicka en kommentar