Aah, hemma i Sverige igen! London var helt amazing, blev kär i stan på nytt! Den är inte som Rom, men bra nära, särskilt när det faktiskt finns oerhört mycket italienska restauranger. Åt en hysteriskt god Tiramisu på en jättegullig italiensk pizzeria/restaurang i West End (låg mellan Les Mis-teatern och Mamma Mia-teatern - enda stället i världen jag älskar mer är troligen Olimpico i Rom).
Hursomhelst, kom till London runt lunch i onsdags. Efter att ha ätit (mamma var så hungrig att hon bönade om Burger King - trodde knappt mina öron) och checkat in på hotellet tog vi en promenad längs Oxford Street och ner mot Charing Cross Road och West End. Tittade lite i affärer och bokhandlarna längs nämnda Charing Cross och åt italienskt på Leicester Square. Eftersom vi gått upp vid tretiden i onsdags morse åkte vi hem rätt tidigt och sov för att sen vara taggade inför kommande dag.
Torsdagen inleddes med ett besök på King's Cross och perrong nio och trekvart. Oerhörd nördvarning på det såklart, men vi var tvungna att fördriva tiden till klockan tio och vi skulle iaf till den stationen. Efter att ha knäppt lite bilder där begav vi oss till Doughty Street och the Museum of Charles Dickens. Det var faktiskt en väldigt positiv överraskning, jättefint hus (Dickens bodde där under 2,5 år och skrev då bland annat Oliver Twist). Lagom stort och trevlig personal. Hade tänkt köpa antingen Great Expectations eller A Christmas Carol, men det slutade med att jag köpte båda. Därefter gick vi vidare till Bristish Library, som var en helt hysteriskt stor och häftig byggnad - väldigt kul att ha sett!
Efter att ha ätit en sen lunch, ciabatta med avokado, mozzarella och tomat, på ytterligare att italienskt ställe, åkte vi hem till hotellet för att vila upp oss inför kvällen, som blev helt magisk! Efter i inledningen nämnda middag promenerade vi en kort sträcka till the Queen's Theatre och Les Misérables. Skulle kunna skriva en hel uppsats bara om den, men tror inte någon orkar läsa så jag skiter i det. Den var iaf helt amazing, så sjukt bra musikal, nästan i klass med Mamma Mia. Faktum är att om tjejen som spelade Fantine varit lite bättre (typ varit Gunilla Backman) hade den lätt varit i klass med Mamma Mia. Helt sagolikt bra, fantastisk musik och underbar cast. Kommer helt klart återvända till West End.
Igår var det så dags för ytterligare en höjdpunkt - Shakespeare's The Globe. Väldigt häftig byggnad, blev mycket imponerad! Kunde heller inte motstå en mini-bok innehållandes en version av Romeo and Juliet (lugn Frida, bilder kommer!). På kvällen var det dags att se en riktig föreställning på the Globe - A Midsummer Night's Dream. Även detta var en upplevelse utöver det vanliga. Liksom i Les Mis var skådespelarna otroligt skickliga, och även om det var rätt jobbigt att stå upp länge så hade det fördelen att man verkligen var med i handlingen - då och då sprang skådespelarna precis bredvid en, vilket gjorde att det kändes väldigt levande. Språket var sjukt avancerat, jag förstod kanske en fjärdedel, men det gjorde faktiskt ingenting. Också nånting jag lätt skulle kunna göra igen!!
Och det bästa av alltihop - kostnaden för flyg, hotell, inträden etc. har täckts av stipendiet jag fick av skolan!
lördag 16 augusti 2008
But there's no place like London!
Etiketter:
charles dickens,
les misérables,
london,
mamma mia,
musikal,
shakespeare,
the globe
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Åååh, lyckliga du som fick se en föreställning på The Globe. Jag var där och gick på rundvandring när jag besökte London men det var för tidigt på säsongen för att de skulle ha börjat med teatern. Jag är såååå avis!
det låter kul :)
ett tips kan vara att läsa pjäser innan man ser dem.
Linda: aaw vad tråkigt att du inte kunde se en föreställning! Hoppas du kan göra det nån annan gång, det är verkligen värt det!
Tove: Jag hade läst den innan, men det är ändå asmycket man inte fattar XD
Skicka en kommentar