Seriöst, jag borde få någon form av pris. När jag skulle somna igår var mina tankar givetvis på dagens samhälle/historiepresentation (har den om 45 minuter, rädda mig någon!). Detta är inte direkt något avkopplande som gör det lättare att somna. Försöker istället tänka positivt - snart jullov, skitbra! Detta går finfint ett tag, mysig julafton, fylla 18, träffa släkten på juldagen, inga problem där inte! Sen kommer jag till nyårsafton... och då är det nästan så att jag önskar att dagens presentation ville komma tillbaka i tankarna. Inser att det är två veckor till nyårsafton (drygt), och jag har ingenting planerat. Verkligen inget. Vilket innebär att jag kommer sitta hemma med familjen, vilket ärligt talat är skittråkigt. Framför allt kommer jag redan ha gjort det tillräckligt över julen. Dessutom har jag just fyllt 18 då, och att sitta hemma på nyårsafton en vecka efter att man fyllt 18 är rent tragiskt. Jag får väl lösa det genom att dra ner på nån nattklubb i Södertälje, hahaha, mot min vilja och fira. Skitroligt. Not.
Bitterheten har inga gränser.
Nej, nu var det positivt tänkande! Min vecka ser ut som följer..jag vet att ni är avundsjuka!
Måndag: Presentation (35 minuter kvar nu!). Eventuellt gå på svenskan, är förkyld fortfarande så får se om jag orkar. Hem och plugga tyska.
Tisdag: Tyskaprov. Börja jobba med hemtentan som vi kommer få på psykologin.
Onsdag: Samhällsprov. Ha läst ut Krig och fred (ser inte speciellt ljust ut på den punkten...). Köpa julklappar? Borde hinnas...
Torsdag: JULKUL!! Vad händer klassen?!
Fredag: Julavslutning 13.00. Därefter förväntad myskväll med favvosammarna hemma hos Tobbe! Mycket, mycket bra!
Lördag:... skriva hemtenta och förundras över att jag överlevt ytterligare en termin på StaR?
Söndag: ABBA-Singstara hemma hos Hanna.
Nähä, dags att dra... 30 minuter till presentationen! Känns inte alls bra detta...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag har inte heller nåt inplanerat faktiskt, du kan få komma hem till mig och titta på MM och sjunga Singstar. :)
christine det är faktiskt MYCKET tragiskt.
Linda, det låter jättemysigt! Jag är pååå :D
Skicka en kommentar