"Tänk om Harry Potter är här?"

Haha, istället för att sova, eller plugga, eller nåt annat vettigt som jag borde ha gjort, så har jag de senaste sisådär 90 minutrarna tittat på den här debatten från mars i år mellan Christer Sturmark från "Humanisterna" och Ulf Ekman från "Livets Ord". Kändes sammigt och bra - saknar verkligen religionen i skolan när jag ser detta. Borde funnits en Religion C-kurs på sisådär 200 poäng att ersätta matte C och marknadsföringen med..men iaf, för att återgå till debatten. Ämnet som behandlas är väl, tja, från grunden gudstro kontra ett sekulärt samhälle, men som det brukar bli i debatter svävar det iväg lite grand. Ekman går gång, på gång, på gång tillbaka till Jesus, medan Sturmark mer håller sig till de konsekvenser kristen tro får i samhället.

Jag, som uttalad ateist, har givetvis lättast att ta till mig Sturmarks argument. Det ska dock påpekas att jag inte alls tyckte Ekman var en sån religiös fundamentalist som man kan tro utifrån det man hört om Livets ord. Hursomhelst, framför allt håller jag med Sturmark om det här med att varje människa får tro vad han/hon vill, men att det inte ska gå ut över någon annan eller styra samhället. Taget ur sitt sammanhang så var det en ordväxling herrarna emellan där Ekman sa "tänk om han (Jesus) är här?" varpå Sturmark, skämtsamt, replikerade "tänk om Harry Potter är här?" Tycker detta fångar själva kärnan i problemet. Ingen av dem kan bevisa, eller motbevisa, att Jesus och/eller Harry Potter är där. På samma sätt har ingen ännu kunnat bevisa, eller motbevisa, att Gud existerar.

Och då man inte kan bevisa Guds existens, bör samhället vila på en neutral grund, d.v.s Gud kan finnas, men han kan lika gärna inte finnas. Tills vi säkert vet om han existerar bör vi låta var och en ta ställning till om han/hon tror eller inte tror på Guds existens. Detta innebär vidare att samhället inte ska styras av vissa personers uppfattning - som Sturmark mycket riktigt påpekar (fast i kanske lite mildare ord än vad jag använder) är det helt åt helvete om en viss grupps tro ska få förhindra t.ex medicinsk forskning. Om jag ska dra en parallell här till Harry Potter, som Sturmark faktiskt gör flertalet gånger, så ser jag det som naturligt att alla ska få ha vilken personlig relation till Harry Potter som de själva vill. Om man i sitt huvud låter Harry existera, eller till och med gå så långt som till att tro att han faktiskt, i verkligheten, existerar, så fine. Jag skulle dock aldrig kunna acceptera att någon kom och ville förbjuda att man syr ihop sår med motiveringen att "botare på St. Mungos aldrig skulle tillåta den metoden - se bara hur det gick för Arthur Weasley när han försökte sig på att använda stygn!"

Något som också diskuterades och som jag verkligen känner att Sturmark totalägde Ekman i fråga om, är det här med kyrkan och moralen. Det stör mig så sjukt mycket när religioner försöker hävda någon slags "rätt" till moralen. Kan dra en parallell till ett studiebesök i moskén på söder i Stockholm när jag gick i nian. Jag ställde frågan "Har inte du några moraliska problem med att din religion tillåter män att gifta sig med flera fruar, medan kvinnorna t.ex måste bära slöja?". Svaret jag får är "Tror du på Gud?". Något förvirrad replikerar jag att nej, jag tror inte på någon gud. Märk om min bestörtning när jag får till svar att "Då har du heller ingen moral". Moral har för mig ingenting med religion att göra, utan handlar om var individs uppfattning om vad som är rätt och fel. Visst får många denna uppfattning från religionen, men man kan precis lika gärna få den från uppfostran, skólan, sin omgivning, eller genom att själv kritiskt granska samhället. Frågor om vad som är rätt och fel diskuterades långt innan kristendomen genom Jesus uppstod (t.ex i Grekland under antiken), så för mig är det bara helt stört när krisendomen, eller andra religioner, ser sig som dem som "upptäckt" moralen.

Shit, nu blev det en halv uppsats detta....borde verkligen sova. Men kommentera gärna, ni vet hur mycket jag älskar att diskutera!!